Ännu ett år

I lördags vaknade jag som om det vore vilken dag som helst, vår, vinter, sommar – precis vilken grå dag som helst hade det kunnat vara. 

Så länge jag minns har jag alltid haft en speciell känsla under mina födelsedagar. Hela dagen har liksom känts speciell. Mamma har slitit för att tillochmed hjälpköket ska vara städat, bakat i timmar inför släktkalas och alla syskon har stigit upp itid för att sjunga “ja må hon leva” på morgonen.

Samma gäller hösten, ni som hängt här en stund vet hur ursinnigt mycket jag älskar hösten – kylan, kläderna, löven, luften, skördetiden, ja allt med hösten har varje år gett mig sån inspiration och lycka. Iår – inget.

Som jag försökt förklara hur tomt och konstigt det känns att mina starka känslor för bland annat hösten och min födelsedag plötsligt är borta. Matt och grått bara.

Ett till år har gått i mitt liv. Ett år fyllt till kanten av kärlek men i bottnet ligger ett tungt lager grå skit som kommer vara svårt att få skrapat bort.

Tacksam för att jag får återvända till psykologen imorgon, och att vi nog gått över toppen av isberget. En tugn tid bakom och en lång väg kvar. 


I söndags firade vi iallafall med alla mina syskon, våra föräldar & mina svärföräldrar. Så tacksam för alla fina människor jag har i mitt liv. ?

18

8 Comments Ännu ett år

  1. Ida

    Grattis! Jag känner så igen mig i känslan du beskriver och ibland känns vägen tillbaka så hopplöst lång, tung och svårframkomlig. Kram

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published.