Två år av kärlek

Idag är det minsann ingen vanlig dag, min bebis har nämnligen blivit en liten lillpojk. Två hela år har han varit hos oss, vår Charlie. Vi började dagen i vanlig ordning med att gosa i sängen en bra stund före vi steg upp, jag fixade en frukost av banan, vindruvor, smörgås och en dadelboll. I hans paket låg lilla Ralf som ni ju redan sett. Charlie öppnade paketet helt själv och försökte blåsa ut sitt födisljus, tänk de.

Aja, det är nog bara jag och Anton som är stolta över hans lilla självständighet haha!

Igår hann jag inte med så mycket annat efter att vi städat hela nedrevåningen, t.om dammet ovanpå kylskåpet är borta, alla soffors klädsel är tvättade, de sista drog jag just på, duschväggar är skrubbade och byråer organiserade, på kvällen hann jag också förbereda en liten lek vi ska ha på kalaset imorgon.

Idag ska jag göra det roligaste, baka hela dagen! Ni ska få se allt sen, om inte imorgon så efteråt. Dessutom har jag tänkt hinna med att fota vårt hem från samma vinklar som en del före- & under tiden-bilder från renoveringen, det ska bli riktigt kul att visa er!

Hoppas ni får en fin fredag, vi ska gå in i kalas-mode och njuta av ett städat hem och längtan efter att ha hela vårt hem fylld av älskade människor! Något jag verkligen älskar är att ha huset fullt av familj.

 

38

Allt har sin tid – sluta amma

Hej!

I torsdags efter lunchen bestämde jag mig för att vi slutar amma nu. Länge har jag haft tanken i mitt huvud, och aldrig blev jag riktigt redo att sluta, det är jag inte ännu heller, men jag har kommit fram till att jag nog aldrig kommer bli redo heller. För att inte prata om Charlie sen då.

Vi har ammat tills Charlie var en vecka ifrån att fylla 2år, den enda tiden han inte velat ammat så fort jag satt mig ner i soffan var i somras, före jag for till Stockholm i tre dygn, när jag kom hem ammade han hela.tiden. Tempot har inte direkt avtagit utan hållt i sig fram tills nu.

Jag älskar att amma, och är så tacksam att Charlie älskat att amma, men nu vill min kropp pausa, ifall vi skulle amma en skvätt på dagen och lite vid läggning så skule jag säkert fortsatt tills han börjat förskolan, men nu ammar vi minst 10ggr/dag ifall vi är hemma, plus kväll och lite under natten.

Varje kväll vi lagt på pyjamasen sprang han fnissande och skrattande till sängen, hoppade upp och lag sig längst in, gosade ner sig i kudden och såg på mig med stora ögon och världens leende när han märkte att jag var påväg mot honom. Världens gulligaste!

Inatt(fjärde natten) flyttade jag mig för första gången från soffan till sängen, resten av natten var har ilsken och ledsen om vartannat när han försökte få fram brösten, det blev inte bättre nångång under natten egentligen.

När han försöker få fram brösten har jag kramat honom i den mån jag fått, lugnat honom med rösten och påminnt honom om att “tissi tutar nu” och bekräftat varför han är ledsen, men konsekvent som berget, fast mitt hjärta skrikit. Det bestämde jag tidigt, då jag väl slutar amma finns det inte rum för nåt återfall, med tanke på hur mycket Charlie älskar att amma skulle det nog bara göra det värre för honom. Istället får har vattenflaska, som Anton alltid nattat honom med ifall jag varit borta. Det fungerar riktigt bra, bestämde också att jag inte börjar springa med nå mjölkflaskor eller vällingflaskor, hellre fortsätter jag amma då.

Vi har några avbrott under natten, men med tanke på hur mycket sömn de första två åren bjudit på så är det helt okej med en sämre period. Hoppas bara dagarna blir lite bättre snart.

Har nån av er haft en lika BM-älskande unge? När kan man hoppas att han slutar gråta då han inte får amma?

50

Zoe-bear och tårtorna

I mellandagarna fick vi äran att återvända till Glasbruket igen. Min äldsta systers första dotter föddes i novbember, dom har varit hemma under julen och passade på att styra upp ett dop i samma veva, så hon hade därför bokat Glasbruket. Alla cateringfirmor hon ringt till hade antingen fullt bokat eller julledigt, så då är var det ju verkligen tur att ha syrran mångsysslare som kan steppa in.

Två tårtor blev det, en smörgåstårta med inspiration från detta recept, och en tre-bottnad naked cake med vitchoklad– & hallonmousse som fyllning. Den blev fantastiskt god! Där i nått skede ringde jag min tårt-guru Johanna för tips med smörgåstårtan, men annars gick det som en smäck. Jag har märkt att min stresstålighet nått botten den senaste månaden, minsta lilla så blåser jag upp det och behöver äta somac i en vecka efteråt, därför hade jag planerat ordentligt med tid till tårtorna, och tid hade jag minsann! Jag gjorde bottnen och fyllningarna kvällen före och dekorerade båda tårtorna på morgonen efteråt.

Tårtorna blev fantastiskt goda, Zoe’s Nya Zeeländska farmor och farfar pratar fortfarande om mina tårtor, det blev godkänt på dem minsann!

 

Fula var dom ju inte heller direkt!



Nästa månad fyller Charlie 2år, tänkte att jag kör repis på båda tårtorna då.


Zoe blev döpt, tårtorna blev uppätna och kaffet smakade, dopet avslutades i jacuzzin för barnen och badvakterna. Så synd att jag inte kunde hoppa i också, infektionsrisk ni vet. Minns ännu hur skönt det var på Carros möhippa, försökte övertala pappa att skaffa jacuzzi med hjälp av Gry, men han svarade “Absolut! Då Gry kommer och presenterar sin festman så hämtar vi en!” haha.

Tack för ett fint dop!

6

Hund och bebis

Charlie och Fia har från första stund gillat varann – till min stora glädje. Ett av Charlies första ord var “Pia” och nuförtiden hör vi rätt ofta att han ropar på henne och vill ha henne nära “Pia kom” och Fia lunkar iväg och hoppas på att han har nånting gott att mata henne med.

Egentligen förberedde jag henne int så mycket på att Charlie sku komma, tror det främst ligger i hur hunden är till sättet hur dom sen funkar med babysar och barn. Det jag gjort för att underlätta före Charlies ankomst var att vänja henne med att man t.ex rör i hennes öron, nos, bröstvårtor – sånt som babysar oftast får tag i. Hon har aldrig haft problem med att man rör i henne på nå visst ställe som andra hundar kan ha(t.ex öron o svans)men ifall hunden har problem med nå visst område så behöver man ju acceptera det. En annan sak som jag tror har kanske störst påverkan är att alltid ge henne uppmärksamhet när hon kommer nära, speciellt när jag gosar med Charlie och hon vill vara nära oss, och inte stöta bort henne eller så.

En endastee gång har hon morrat åt Charlie, det var då han var kanske 6månader gammal och fick tag om henne i ögonlocket, då morrade hon och såg på mig så jag sku ta bort honom – jag hann i tid och hon låg sig ner brevid honom igen, hon sku knappsta gjort nånting fast jag inte sku fått bort honom heller.

Då Charlie var mindre och sportade med att dra henne i skinnet och benen så for hon konstigt nog aldrig bort utan lät honom ändå dra i henne, de tog ju altså int nå sjukt och jag tog alltid bort hans händer när han började dra i henne, men hon lät honom göra de. Hon är en sån fantastiskt snäll hund vår Fia.

Det största problemet vi har med henne är att hon hoppar när hon träffar folk hon tycker om, vilket lett till att grannbarnen blivit lite rädda för henne, sen när hon fått hälsa kontrollerat går det hur bra som helst men hoppandet är super jobbig för barnen. I onsdag började vi i hundskola, så förhoppningsvis hittar vi snabbt en lösning.

Sa ja att hon int skäller förutom då de knackar på dörren? Ja altså hon är världens bästa hund.

På övre bilden är Charlie ca 6månader gammal.

Igår tyckt Charlie Fia var för långt borta så han tog tag i hennes sele o drog in henne i sängen, oj dom e så gulliga med varann domhär två! Charlie börjar komma i åldern då han blivit mer uppmärksam och intresserad av Fia, så snart lär hon väl få i närverna på honom, men hittills vill hon ennu vara nära och gosa vid alla tillfällen som ges.

Men!!!! Lämna aldrig en hund och ett barn tillsammans utan uppsikt.

6