Missfalls dagbok Pt. 2

 

Självständighetskväll torsdag 6.12

Idag har allt gjort mig påmind, nu har det sjunkt in mer.

Vi hade planderat vår årliga lillajulsmiddag med några vänner länge redan, jag har sagt att vi avbokar kanske tre gånger redan före lunch, sen lämnde det på att vi håller oss till planen, skinkan var köpt för flera dagar sen, vi ska ju ändå få i oss nånting. Jag gillar inte att behöva stanna livet när det ändå är praktiskt genomförbart.

Anton hade meddelat vad som hänt och att jag inte vill prata om det ikväll. Fast det blev obekvämt stundvis så föredrog jag det framför att spendera hela kvällen åt att gråta före vi ska driva ut det som finns i min livlösa livmoder.

 

Gråten pressar bakom ögonlocken konstant när ja tänker på det. Hade tänkt sy amningsklänningar, alla gånger vi planerat sommaren och fått avbryta oss själva med att vi har tur om vi lyckas ta oss till villan mellan alla amningsmaraton. Vi kom överens att berätta på sociala medier att Charlie ska bli storebror på julafton, jag vet rent logiskt att jag kommer komma igenom dethär, men just nu känns det så långt bort, det är ingen vits att intala mig själv nånting annat.

Det svider i huvudet, och värker i magen, det sistnämnda på grund av pillret jag fick som också ges vid abort. Imorgon lär det bli värre, nu är det mest som en rejäl mensverk. Hur ska man ens våga försöka igen? Kanske blir värre desto mer tid som går.

Kommer knappast publicera dethär.

5

Leave a Reply

Your email address will not be published.