Två år av kärlek

Idag är det minsann ingen vanlig dag, min bebis har nämnligen blivit en liten lillpojk. Två hela år har han varit hos oss, vår Charlie. Vi började dagen i vanlig ordning med att gosa i sängen en bra stund före vi steg upp, jag fixade en frukost av banan, vindruvor, smörgås och en dadelboll. I hans paket låg lilla Ralf som ni ju redan sett. Charlie öppnade paketet helt själv och försökte blåsa ut sitt födisljus, tänk de.

Aja, det är nog bara jag och Anton som är stolta över hans lilla självständighet haha!

Igår hann jag inte med så mycket annat efter att vi städat hela nedrevåningen, t.om dammet ovanpå kylskåpet är borta, alla soffors klädsel är tvättade, de sista drog jag just på, duschväggar är skrubbade och byråer organiserade, på kvällen hann jag också förbereda en liten lek vi ska ha på kalaset imorgon.

Idag ska jag göra det roligaste, baka hela dagen! Ni ska få se allt sen, om inte imorgon så efteråt. Dessutom har jag tänkt hinna med att fota vårt hem från samma vinklar som en del före- & under tiden-bilder från renoveringen, det ska bli riktigt kul att visa er!

Hoppas ni får en fin fredag, vi ska gå in i kalas-mode och njuta av ett städat hem och längtan efter att ha hela vårt hem fylld av älskade människor! Något jag verkligen älskar är att ha huset fullt av familj.

 48

Allt har sin tid – sluta amma

Hej!

I torsdags efter lunchen bestämde jag mig för att vi slutar amma nu. Länge har jag haft tanken i mitt huvud, och aldrig blev jag riktigt redo att sluta, det är jag inte ännu heller, men jag har kommit fram till att jag nog aldrig kommer bli redo heller. För att inte prata om Charlie sen då.

Vi har ammat tills Charlie var en vecka ifrån att fylla 2år, den enda tiden han inte velat ammat så fort jag satt mig ner i soffan var i somras, före jag for till Stockholm i tre dygn, när jag kom hem ammade han hela.tiden. Tempot har inte direkt avtagit utan hållt i sig fram tills nu.

Jag älskar att amma, och är så tacksam att Charlie älskat att amma, men nu vill min kropp pausa, ifall vi skulle amma en skvätt på dagen och lite vid läggning så skule jag säkert fortsatt tills han börjat förskolan, men nu ammar vi minst 10ggr/dag ifall vi är hemma, plus kväll och lite under natten.

Varje kväll vi lagt på pyjamasen sprang han fnissande och skrattande till sängen, hoppade upp och lag sig längst in, gosade ner sig i kudden och såg på mig med stora ögon och världens leende när han märkte att jag var påväg mot honom. Världens gulligaste!

Inatt(fjärde natten) flyttade jag mig för första gången från soffan till sängen, resten av natten var har ilsken och ledsen om vartannat när han försökte få fram brösten, det blev inte bättre nångång under natten egentligen.

När han försöker få fram brösten har jag kramat honom i den mån jag fått, lugnat honom med rösten och påminnt honom om att “tissi tutar nu” och bekräftat varför han är ledsen, men konsekvent som berget, fast mitt hjärta skrikit. Det bestämde jag tidigt, då jag väl slutar amma finns det inte rum för nåt återfall, med tanke på hur mycket Charlie älskar att amma skulle det nog bara göra det värre för honom. Istället får har vattenflaska, som Anton alltid nattat honom med ifall jag varit borta. Det fungerar riktigt bra, bestämde också att jag inte börjar springa med nå mjölkflaskor eller vällingflaskor, hellre fortsätter jag amma då.

Vi har några avbrott under natten, men med tanke på hur mycket sömn de första två åren bjudit på så är det helt okej med en sämre period. Hoppas bara dagarna blir lite bättre snart.

Har nån av er haft en lika BM-älskande unge? När kan man hoppas att han slutar gråta då han inte får amma?

57

En liten pepparkaksgubbe

Just nu håller vi på att köra upp mot Haparanda och lite julshopping, mer om det ska ni få höra på måndag.

Igår tog jag i stundens hetta årets julkort. Mörker, barn som vägrar kolla in i kameran eller le – ger följande resultat, haha! Fantastiskt gulligt, ibland får man bara välja var man släpper ner grinden, i detta fall orkade jag inte försöka få ungen att skratta längre, han är väldigt svårflörtad i såna situationer, så jag beställde efter fotona snabbt som attans så att jag inte kan fundera över om fotot håller måttet, haha tips från coachen. Nästa år går det säkert ganska lätt med mutor.

Med tanke på hur många pepparkakor han ätit den senaste veckan skulle det inte förvåna mig om han faktist skulle bli en hel pepparkaksgubbe, min älskade lilla unge.

Med detta vill vi önska er en mysig lillajul!

0