Veckans mage

Vi är inne i vecka 35 nu, veckorna bara rullar iväg känns det som.
På ett sätt känns det som att det är jättelångt borta tills vi får vår baby på utsidan, men på samma gång har jag börjat gå i tankebanorna att det ju kan sätta igång i princip närsomhelst efter att Antons kusin frågade mig om jag ännu tänker på kvällarna om det kommer komma igång under natten.

Bebisen ligger och trycker bakom mitt höftben nånstans, lite molande värk har börjat på ryggsidan så jag tror att han börjar söka sig neråt nu. Om två veckor har vi ultraljud & inre undersökning så då lär vi ju få veta hur läget är!

Jag är så stor så jag inte kan sitta normalt utan ett starkt tryck mot inälvorna, bebisen börjar få det ganska tight där inne med andra ord. Jag har de senaste dagarna sovit minst 4h på dagen.

I onsdags var vi på förlossningsförberedelsekurs till sjukan, det mesta om smärtlindringen och de olika faserna som förlossningen består av visste jag redan, så det kändes skönt att jag var så pass påläst att bara 1-2 saker var främmande. Jag har inte ändrat uppfattning om nånting angående förlossningen efter kursen så det tolkar jag som en bra sak – att jag är bra förberedd på de punkterna jag kan förbereda mig på.

Vårt val om doula känns så bra. De punkterna jag var osäker eller tvivlade på före vi kontaktade henne är som bortblåsta och kvar finns bara positiva känslor om den kommande förlossningen.

I nästa vecka ska jag göra ett collage med jämförelsebilder av magen!

Pinfärsk moster & hemma från sjukan

Vecka trettiofyra, sex ynka veckor kvar.
Denna vecka har varit minst sagt omtumlande. Inte nog med en sjukhusvistelse, igårnatt kom en liten tjej till världen med buller & bång, och vår familj är en guldklimp rikare! Vår syster födde sin dotter. ♥

Jag är sen igår hemma från sjukhuset, fortfarande mest sängliggande men bättre än igår och såå obeskrivligt skönt att få vila i Antons armar igen. ♥

Orkar inte blogga desto mer idag, ska fokusera på att bli snabbt frisk istället!
Vi hörs imorgon!

Sista magbilden före julen

Nu är vi inne i vecka 33.

De kommande fyra veckorna kommer bestå av vääldigt mycket växtvärk, ett slags ilande/stickande just under huden som går över efter nån minut, och som det hjälper att lägga sig i fosterställning när dessa inträffar.
I princip alla krämpor blir värre för varje vecka. Nu är sammandragningarna/växtkramp’erna igång trots att jag int gör nånting alls eller anstränger kroppen. Värst är de flesta krämpor om kvällarna.
De sura uppstötningarna har blivit jättemycket mer aggressiva och ger mig nu noppor i nacken, mjölk och rennie underlättar fortfarande, som tur!

Vi har nu bokat in oss på profylax och väntar fortfarande på tider till förberdelsekursen.
7 weeks to go!

Veckans magbild

Vecka trettiotvå, nu börjar det närma sig!

Lille Egon sparkar och slåss som om det vore på liv och död. Ibland får jag såna stickningar så jag får vika mig dubbelt och skrika rakt ut. Hela min kropp från brösten neråt är så vattenfylld så jag fått bristningar i knävecken, känner när jag sitter ner på ett hårt underlag hur vätska flyttar sig runt i benen.
Undrar om jag spränger snart… Tar ju int direkt o saktar ner eller pausar heller, bara mer o mer vätska.

Annars är det som vanligt, sammandragningar, foglossningar och lite smått handlingsförlamad. Denhär babyn lär nog komma ut i förtid tror jag. Men jag är nog glad för det, hehe.