Q/A – kärlek och Jesus


Lina frågade:
Hur fann du Jesus?

Jag hade alltid haft min barnatro, i tonåren började jag ifrågasätta mycket och gled ifrån min tro av olika orsaker. När jag träffade min kompis Maria då jag var 17år var mitt liv väldigt rörigt och Maria tog en kväll med mig till Crosspoint, en kristen tillställning som inträffar ungefär varannan lördag i Kokkola, där sjungs det lovsånger som går rakt in i hjärtat, människor står upp och dansar med händerna i luften och det är en ända stor kärleksfest. Där, min första kväll vid Crosspoint satt vi i kyrkbänken satt vi och jag hörde för första gången denna lovsång, jag trodde att jag mådde bra, levde ett helt vanligt tonårsliv, men där i bänken insåg jag hur destruktivt jag betett mig mot mig själv. Som att dra upp en kran kom tårarna och jag minns att Maria och hennes vänner som var med mig vid Crosspoint skulle trösta mig eller be för mig genom att lägga händerna på min rygg, jag såg på dem att dom drog tillbaka sina händer eftersom jag var för varm att röra vid. Där och då tog jag för mig själv emot Jesus i mitt liv, jag visste inte det första om vad det innebar men mitt liv vände totalt från att vara helt kaosartat till ett inre lugn och på den vägen hittade jag tillbaka till min tro, en starkare tro än någonsin som jag fortfarande bygger upp.

Jag har aldrig gått i söndagsskola eller ens gått till kyrkan på jul, det jag fått lära mig om Jesus var enbart från skolan och skriftskolan. En tid efter att jag kom till tro började jag törsta efter att lära mig mer om Jesus, nu efter några år börjar jag ha större överblick av Bibeln och känna mig mer säker på var jag står. Jag har aldrig känt ett krav att behöva läsa si och så mycket ur Bibeln, det fina med att tro på Jesus är att det är en personlig relation mellan mig och honom.

Frida frågade:
Hur hittade du och Anton varandra?
… tre veckor efter kvällen vid Crosspoint träffade jag Anton. Den sista pusselbiten föll på plats för att jag skulle bli hel igen. En kväll i Juli vid Marias kompis Fanny satt vi och drack kaffe när Fannys bror Emil, och kusinerna Mattias & Anton kom dit. Därefter började vi hänga med dem varje gång jag var i Kokkola. Anton var minsann seg och hade lagt mig i en liten friendzone, men härlig som jag är blev det vi till slut, efter att han började fatta att jag flirtade.

Det syns så tydligt i vårt förhållande att Gud hade en plan för oss långt före nån kunde ana. Mycket annat har hänt när vi hittade varann som inte är min sak att berätta, men att Jesus är närvarande är det ingen frågan om.


Maria frågade:
Favorit bibelvers, och varför just den?


Predikaren 3:11.
En bibelvers jag så många gånger sökt tröst vid, vid de svåraste stunderna har jag upprepat den i mitt huvud frenetiskt. Oavsett ifall det handlar om en natt med magsjukt barn, en kväll i sjukhussängen efter missfall, de mörkaste stunderna i min depression, eller nånting så världsligt som en sommarkväll man aldrig vill ska ta slut, så har allt sin tid. Som ett slags accepterande, det är övergående oavsett hur vackert eller sorgligt, ta vara på stunden eller håll ut, det blir bättre.

Allt har sin tid,
    varje sak under himlen sin tidpunkt:
En tid att födas och en tid att dö,
en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,
en tid att döda och en tid att hela,
en tid att riva ner och en tid att bygga upp,
en tid att gråta och en tid att skratta,
en tid att sörja och en tid att dansa….

84