Vad jag är tacksam för & vad jag ångrat efter förlossningen

Överlag var vi ovanligt bra förberedda inför förlossningen och tiden efteråt för att vara förstföderska, men vissa saker har jag märkt nu i efterhand att kunnat hjälpa oss ytterligareoch vissa var så nödvändiga så jag vill tipsa om dem!

-Inför tiden efter förlossningen förberedde jag mig på de värsta scenarion som kunnat hända, sjukdom, sömnsvårigheter osv. Om man utgår ifrån att bebisen kommer gråta hela nätterna och dagarna är ju allt bättre än det hemåt. Nu har vi ju blivit välsignade med en liten kille som inte gråter speciellt mycket varken på natten eller dagen och är annars ett lugnt barn, men de gångerna han haft magknip och jag inte kunnat få honom lugn och fått stå och vagga mitt skrikande barn några minuter har jag i efterhand konstaterat att jag inte tagit nån stor panik över det eftersom jag ju var beredd på så mycket värre, skulle jag hela graviditeten tänkt att jag kommer få ett barn som sover hela nätterna och bara ligger och ler om dagarna och barnet sen haft kolik skulle jag nog haft det mycket svårare.

-Jag trodde före förlossningen att babyblues var mer lik pms, att man kan bli arg och kan börja gråta helt utan orsak som taget ur luften, så var ju dock icke fallet.  När jag hade babyblues grät jag i princip två timmar i streck varje kväll, av orsak. Jag kände mig så instängd, isolerad från omvärlden och orolig för mitt barn och därför grät jag. Babyblues = some serious hjärnspöken som drar ner humöret. Önskar jag läst på mer om babyblues före förlossningen.

-Jag är otroligt tacksam att jag förberedde mig så bra före förlossningen, vad som än kunnat ske så visste jag varför, när & hur det skulle gå till. Det bästa du kan göra inför din förlossning är att tänka ut vad som gör dig trygg(i mitt fall att ha stenkoll och veta all medicinsk fakta, vår doula & Antons intresse i mitt välmående och inför förlossningen)och förbereda din partner på hur du vill föda, vad du kräver av honom och ta i beaktan hans önskemål. Själv övade jag aldrig på att slappna av (ändå var jag så avslappnad så man kunde trott jag var medvetslös)före förlossningen, det kommer automatiskt sen när du är tillräckligt trygg.

3

1 Comment Vad jag är tacksam för & vad jag ångrat efter förlossningen

  1. E

    Alltså jag håller så med om babyblues! Satt och grät och var arg på min man för att han lämnade mig ensam hemma med vår dotter några timmar. Kände mig så instängd och låst och vågade knappt koka te åt mig för jag skulle ändå int hinna dricka det varmt. I efterhand kan jag ju konstatera att de nog int va så farligt och att de var babyblues som spökade…
    Angående förlossning håller jag helt med om att de lönar sig att läsa in sig. Jag hittade två jättebra böcker på bibban som jag läste och kände mig sedan trygg och hade full koll trots att de blev igångsättning och inte riktigt som vi hade tänkt oss :)

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published.